Kanske var det vädret. Eller vädret i
kombination med årstiden. Då, i mars när ”vår-vädret”
fortfarande var isande kallt. I vilket fall talade utställningen
till en stark längtan, efter det som vi har omkring oss just nu; och
jag kom på mig själv med att gå runt och gnola och småsjunga av
förtjusning medan jag tittade runt i utställningen. Så där som
jag kan göra av ren glädje när jag äter riktigt god mat.
Utställningen var Flora and
Friends, platsen var Skånes Konstförening. Jag lyckades se
utställningen i sista minuten, dagen innan den stängde, den 24
mars.
Häckar – något högst ordinärt och
vanligt som finns överallt, i en eller annan form. Formklippta
buskar och träd är inte fullt lika vanligt men även det en
traditionell beståndsdel i stadens anlagda natur. I
Tomas Gilljams fotoserie Perceptions blir häckarna och de
formklippta buskarna till något magiskt och mystiskt. Som porten
till en annan värld, som klädskåpet till Narnia, eller till en
annan tid; som när Orlando virvlar fram genom den välklippta
häcklabyrintens gångar och kommer ut i en helt ny tidsepok (se
Orlando, Sally Potter 1992). Fotona är något så ”enkelt” som
kopierad och spegelvända foton (effekten blir ungefär densamma som
i ett kaleidoskop) från konstnärens föräldrars minutiöst
välskötta villaträdgård. I filmen ”Indbydande till försvar”
får man följa faderns arbete i trädgården. Hur han till
koltrastens sång rofyllt tar sig an varje arbetsmoment, varje växt,
varje blad, varje småkryp. De som hör
hemma i trädgården ska gynnas, vattnas, tuktas, putsas,
medan de ovälkomna avlägsnas och avlivas. Trädgården är ett
pedantiskt omhändertaget skötebarn som får sin ägares fulla
uppmärksamhet och omsorg.
En trädgård kan fylla en människas
behov av att känna sig behövd, att någon är beroende av och inte
klarar sig utan ens omsorger. Ungefär på samma sätt som barn eller
ett husdjur. Någon att vårda, sköta och ta hand om. Men att odla
sin trädgård kan också handla om behovet att ordna och organisera
sitt hem. I detta ingår en större eller mindre grad av kontroll.
Att ha kontroll över sin närmiljö och hindra ovälkomna besök och
hot utifrån – kattplågare, mördarsniglar och ogräs. Till
exempel den giftiga björnlokan, som ingår i utställningen i form
av en skulptur i naturlig storlek.
Något så vardagligt som en klippt
häck kan fungera som ett tecken på kontroll. Kubas
lågtrafikerade och lugna motorvägar har dålig asfalt,
hästkärror i högerfilen och kor och höns i vägrenen. Mittremsan
mellan körbanorna markeras med en häck. En mil-efter-mil,
omsorgsfullt klippt häck, som ett tecken på överhetens, statens
närvaro och kontroll.
Motsatsen till kontroll finner man i
Tal R:s bok Brunemark vars sidor, liksom växtligheten, får
välla fram över galleriets väggar. Ingen text, inga kommentarer,
enbart olika sidor av trädgårdens natur.
I Jeanette Land Schous fotoserie Memento har
växterna fått oväntat sällskap.
Bland den ilsket taggiga berberisbuskens rödgula bladverk hittar man
brinnande tändstickor. Ginkons bladstjälkar är genomstungna av
knappnålar. Från fläderbärsklasarnas stjälkar hänger fastknuten
röd tråd. I ekkvistens grenar sitter de tvättklämmor. Vardagliga
föremål som fått en helt ny men ändå inte främmande placering. Många av kombinationerna av växt – föremål är på något sätt
så självklart välbekanta. Kanske är det berberisbuskarnas
eldfängda höstfärger. Eller skolgårds-anläggarnas förkärlek
för berberisbuskarnas taggiga buskage, som inte dög till annat än
som soptipp åt de rökande tonåringarnas använda tändstickor.
Barndomsminnen
av närkontakt med trädgårdens betåndsdelar.
En såväl fysiskt som känslomässig närhet och nyfikenhet. Hur
grönska, jord, sten, skräp och allt annat som gick att hitta blev
till viktig rekvisita i lekens fantasivärld. Kanske är det sådana
minnen som gör att dessa växtinstallationer känns så självklara.
De grönländska trädgårdarna i Finn
Larsens foton, Tamaviaartumik (Passion), och Åsa Sonjasdotters undersökning och presentation
av ett potatisodlingsprojekt handlar i grund och botten om samma
sak, nämligen om anpassning efter förutsättningarna. De
grönländska trädgårdarna är inte bara ett uttryck för sina
ägares odlingsideal. Minst lika
viktigt är att hitta och välja de växter som trivs i detta
speciella klimat och att formge trädgården så att växterna kommer
till sin rätt. Finn Larsens foton visar ett Grönland som (så
klart) är så mycket mer än den bild naturfilmerna och
okunnighetens fördomar skapar. Ett Grönland ”där det faktiskt
finns fler trädgårdar än kajaker”.
Med en diabildsserie och en
installation med potatisar i ett kylskåp presenterar Åsa
Sonjasdotter sitt konstprojekt om The Attentative Potato Breeding
Action. Detta potatisodlingsprojekt är ett försök att med hjälp
av gamla sorter och nygamla metoder odla fram nya poptatissorter
speciellt lämpade för klimatet och förutsättningarna i
Berlin/Brandenburg. En ekologisk rörelse med syfte att främja
stadsodling.
Varje trädgård är en liten del av
den omgivande naturen. En liten, liten men inte obetydlig plats av
jorden, med sitt speciella klimat, jordmån, sol- och
vindförhållanden. De förutsättningar som utgör vår omvärld,
och som vi kan välja att arbeta med; eller emot.