Breaths - några andetag senare

Breaths är ett verk uppbyggt av helt vanliga plastpåsar fyllda med utandningsluft. Efter att ha deltagit i utställningen ”6 Euro budget – Artistic Practices and Precariousness” i Stockholm visades Solveig Lindgren Inderbitzins och Joanna Thedes vidareutveckling av Breaths på galleri Rostrum den 10 april. Verket baseras på konstpublikens bidrag. De erbjöds att blåsa upp en 3-liters, transparent plastpåse, knyta ihop den och låta den bli en del av installationen. På Rostrum kompletterades Breath med malmöitiska andedräkter.

Ett av syftena med Breaths var att kommentera konstnärers, alltför ofta, dåliga arbetsvillkor. Utställningstitelns ”6 Euro” var den summa konstnärerna fick till sitt förfogande. För pengarna, vilket motsvarar ca 52 kr, köpte konstnärerna plastpåsar och snören, för att därefter låta Breaths fyllas med livsuppehållande syre, bland annat.


Ovan: Solveig Lindgren Inderbitzins
Stockholmspåsarna klär in två av galleriets väggar samt halva ena fönstret. Det är ingen ideal installation. De luftfyllda påsarna behöver rymd eller ljus för att laddas visuellt och komma till sin rätt. Fotona från Kulturhuset i Stockholm ger ett helt annat intryck, med påsarna samlade i fönstren, silandes ljuset. Men så var det inte heller så här konstnärerna hade tänkt presentera verket på Rostrum från början. Då var tanken var att bygga en lufttät glasbox som skulle innesluta de uppblåsta påsarna. Idén strandade bland annat på en alltför hög materialkostnad.

Mot Rostrums vita väggar blir verket en smula platt i bokstavlig mening, både p.g.a. bakgrunden och eftersom luften har gått ur flera påsar. Kanske det visuella uttrycket hade vunnit på en bakgrund som reflekterat omgivningen, som t.ex. spegelglas, eller en annan ljussättning. Jag tror transparensen är betydelsefull för dessa vardagliga, prosaiska objekts förvandling till fjäderlätt, innehållsrik konst. Så det var bra på flera sätt att galleriets fönster fylldes på med nyfyllda plastpåsar.

Andedräkt; att vara stark i anden; andefattig; andanom. Uttrycken och orden är många som kopplas till vår andning – att associera till och leka med. Och att andas tillsammans kan ge kontroll och styrka, t.ex. att hantera smärta. Andedräkten både fyller och laddar verket.

Tillkomsten och den fortsatta historien ger verket dess spänning. Alla personer som har bidragit till Breaths genom att donera några av sina andetag; med allt vad det innebär av virus, baciller och annat(?) högst privat som kan finnas i utandningsluften från vårt inre. Historien om hur andedräkterna efter utställningen packades ner i sopsäckar och transporterades i bil från Stockholm till Malmö. Halvvägs var det paus och plastpåsarna togs ut och luftades medan chauffören, Joanna Thede, fikade på en rastplats. Jag hoppas historien fortsätter, och jag väntar nyfiket.


Utställningen ”6 Euro budget – Artistic Practices and Precariousness” ingick i konstmässan Supermarket i Stockholm under februari i år.

En designklassiker för mig - kanske för dig?

Alla som någon gång bläddrat i en bobilaga eller ett inredningsmagasin vet att en designklassiker är något som man ska ha i sitt hem, gärna en Myran-stol. Åtminstone om man är en person med god smak och vill visa att man är intresserad av att följa med i sin tid. Designklassikern är ofta formgiven av någon av de stora skandinaviska, modernistiska möbelformgivarna eller designerna. Sannolikt eftersom de är välkända för många, fabriksproducerad - d.v.s. hyfsat lätta att få tag på, inte omöjligt dyra och i en stil som är rätt just nu. Många produceras dessutom fortfarande eller har återupptagits i produktion.

Jag hittade en designklassiker i ett skyltfönster häromdagen. Det var kärlek vid första ögonkastet. Den var så perfekt, rund och fin i formen, och såg ut att vara skön att hålla i handen. Storleken var bra och dessutom hade den en oemotståndlig pip, som på något sätt påminde om en näbb, en anknäbb kanske. Dessutom verkade den vara väldigt praktisk att ha mjölk i, om ens vänner vill ha det i sitt kaffe eller te. Den fick följa med mig hem.

En designklassiker i ordets vanliga bemärkelse är den inte. (Såvida man inte räknar som Disney när de ger ut sina nya tecknade filmer på DVD.) Men den kommer att bli. Denna lilla mjölksnipa kommer jag att älska så länge den lever och bli glad av varje gång jag ställer fram på bordet. Och formen är fulländad! Så ja, den är verkligen en designklassiker, i alla fall för mig.

Vill du ha en likadan? I så fall finns den att köpa på Laholms Bosättning för 35 kr. Dyrare än så behöver det inte vara med en designklassiker, menar jag.

För dig som tycker det är lite för långt att ta sig till Laholm så finns den antagligen att hitta på andra ställen också. Tillverkaren/importören heter "Strömgården Sweden".


PS: Formen ger mig även vissa andra associationer, men det ska jag inte skriva om här :)

Vårens måsten för en modemedveten småtting

Jag hade ett ärende in på HM:s bäbisavdelning, och titta vad jag hittade. Små rutiga, golfshorts(?) i storlek 62 med matchande tenniströja. Med tillhörande skärp som man ska kunna spänna runt den mjuka, lilla vetebullsmagen. Skärp - varför? (Bäbisar med stl 62 cl kan ju för f-n inte gå! Det dom kan är att ligga på rygg i liggvagnen och ha det bra, typ.) Men sedan kom jag på det. Det är så klart för att inte byxorna ska åka ner när pappan med sina starka armar hissar sitt lilla gossebarn högt upp i luften, så att gossen skriker av skratt. Men nej, det funkar inte heller. Små 5 kilos-klimpar i stl 62 (ungefär 2-4 mån gamla) kan inte balansera sina huvuden tillräckligt bra, och kan därför inte hissas. Återstår bara en anledning till denna utstyrsel: Att de stolta föräldrarna ska få höra att telningen är pappa upp i dagen. Och att ingen ska behöva tveka om att hen är en han. För det är uppenbart oerhört viktigt.

För föräldrar med annan livsstil och andra intressen fanns det även miniatyrjeans i stl 62 med fickor, hällor, metallknapp i midjan, och gylf. Herregud så praktiskt när man ska byta blöjor! Särskilt med ett tufft läderbälte i hällorna. Jeansen hängde, såklart, också bland pojkkläderna.

För vårens modemedvetna, feminina 2-månadersbabes finns det ljust rosa byxor med ett käckt knytskärp i midjan. Över detta bär man lämpligen en liten vit "kappa" med volanger i 100% linne. Vem vill inte bränna av sitt första 2-månaders-leende i denna outfit? Klädd såhär blir man garanterat söt som en docka, förutsatt att man inte dräglar, kräks eller bajsar för mycket. Kappan måste nog i vilket fall tvättas och strykas efter varje användning, men vad gör man inte för att vara fräsch. Och man vill ju inte gå runt med mjölkspya på de fina, små påsydda tygrosorna. Båda plaggen finns i storlek 62 cl.


När man har vuxit till sig lite, är pojke och börjar närma sig 1-årsdagen väljer man med fördel ett par tajtare stuprörsjeans i "slim" modell (stl 80 cl, 9-12 mån). Det gäller bara att bäbisen i fråga inte har för mycket mulligt, babyhull runt låren. Då kan det bli problem med att både komma i och ur jeansen när blöjan ska bytas. Hur jeansen är att krypa i återstår att se. Man får hoppas att de smala jeansbenen inte skär in för mycket i knävecken vid krypning. Det hade inte varit kul, varken för bäbis eller föräldrar. Eller så får man hoppas att bäbisen lär sig gå tidigt, så slipper man sådana problem. (Å andra sidan får man andra. I alla fall om man får en 9-månaders med mycket spring i benen.)


Kläder och stil är viktigt del av livet. De första två månaderna går det väl an att softa runt i gosiga myskläder av plysch, men sedan är det dags att sätta fart. Det duger minsann inte att vara en hjälplös och passiv bäbis, och ligga och drägla och pilla på tårna. Nej nej, de får se till att rycka upp sig och hänga med pappa ut på golfbanan. På med skorna bara! Ska man få till den rätta svingen ska det börjas i tid. Eller för den delen: trumsolon i replokalen, om man nu föredrar sådant. Aktivitet framför allt, och gärna lite målmedvetenhet ovanpå det.

Man kan så klart inte förebrå H&M utan det är förstås marknaden som kräver att det ska vara på det här viset, med skärp på bäbisar. Marknaden - denna allenarådande, allsmäktiga och heliga ko som har så många skickliga uttolkare och lärjungar som kan förutspå dess minsta nyck. Oraklet i Delphi kan gå och slänga sig i väggen jämfört med dessa experter.
Hujeda!


Sorgligt omodern 3-månadersbäbis i sparkbyxor av plysch och otidsenlig omlottröja med knytband (OBS gammalt foto).