Vårens roligaste och mest lärorika trädgårdskurs?

Jag ska ha en kurs i trädgårdsplanering och -historia i vår. Trädgårdshistoria är ett intresse jag har haft länge. När jag läste konstvetenskap grävde jag i ursprunget till 70-talets enformiga villaträdgårdar och på senare år har jag forskat om trädgården som hör till släktgården. I min egen trädgård har jag grävt i väldigt många år.













Kursen heter "Skapande trädgård". Jag kommer att presentera de stilar och ideal som har dominerat i villaträdgårdarna de senaste 150 åren och som bidragit till att våra trädgårdar ser ut som de gör. Dessutom ska det byggas trädgårdsmodeller; man får lära sig trädgårdsplanering genom att praktisera och experimentera i liten skala. I en modell kan man enkelt ändra om och testa olika stilar och förhoppningsvis upptäcka nya möjligheter. Det vanliga är att man använder sig av en planritning när man planerar en trädgård. Modellens stora fördel är att den är tredimensionell och att det, med lite inlevelseförmåga, är möjligt att föreställa sig hur det skulle vara att gå runt där om man var liten som en legogubbe. Planritningar är svårare att läsa, om man inte är van, och trädgårdens höga träd, buskar och liknande - rumsligheten - är otydligare. Tanken är att bygga enkla modeller av kartong, naturmaterial och häftmassa, så att det är enkelt att flytta runt och ändra. Som underlag använder man en karta från Google Earth. Jag är fascinerade av miniatyrer och modeller och det ska bli jättekul att bygga, leka och experimentera. (Faktiskt sån´t jag höll på med mycket när jag var liten, inser jag plötsligt.)










Nej, jag har inte gjort den här, utan det är Walter Höfler.

Idén till att bygga trädgårdsmodeller har jag dels fått från arkitekternas modeller, dels från en trädgård jag besökte i somras. I arrangemanget "1000 trädgårdar" öppnar en mängd privatpersoner sina trädgårdar för allmänheten under en dag, en högtidsstund för en trädgårdsnörd. Trädgården jag besökte var en relativt nymoderniserad, stor gammal trädgård där ägarna hade lagt ner otroligt mycket arbete och pengar. Det var ambitiöst på gränsen till det överdrivna (nästan brackigt). Hav av blommor och rosenbuskar, säkert 100 meter nyplanterad buxbomhäck, prydnadssnäckor och spegelklot en masse, lusthus, trädgårdsgunga och ett orangeri under uppbyggnad. Allt extremt välskött. Jag får väl erkänna att jag blev lite avundsjuk på all denna energi och ekonomiska förutsättning. Ägarna berättade att när de hade flyttat dit för några år sedan (bara en bråkdel av de år vi har haft vår trädgård - och de har små barn!) hade trädgården varit en djungel. Paret hade uppenbart rensat bort det mesta och skapat något nytt (och fräscht, sa räven).

För trots den faktiska åldern och en tidstrogen stil så kändes det inte som en gammal trädgård. Det hade nästan kunnat varit en oerhört på påkostad trädgård till ett nybyggt hus i gammal stil. En av orskakerna till denna känsla var att det nästan inte fanns några uppvuxna träd utan mest nyplanterade. Fullvuxna träd är ju en av de största tillgångarna i gamla trädgårdar. Blommor, buskar och häckar kan man i princip köpa färdiga, men ett fullvuxet träd behöver 20-30 år på sig. (Förutom vissa Salix-arter, som det vi hade garaget, fast sådana brukar inte folk vilja ha i sina trägårdar.)

Det var med sorg i hjärtat som jag, som är en trädälskare, tänkte på allt det som antagligen hade blivit bortrensat för att ge plats för nya visioner. Blomserrabatter, gångar, buskar, häckar, sittplatser; på en planritning ser det så klart jättebra ut med allt det där, och det var verkligen mycket välgjort, smakfullt och stilenligt. Men större träd, som på en planritning bara är en diffus, grön fläck med en stam i mitten, hade glömts bort(?). Träd som förstärker väggar, bildar tak, skapar rumslighet och ger skugga. Och som det tar många år för ett aldrig så välvuxet, nyplanterat träd att bidra med. Sedan är det förstås så att det, precis som med gamla hus, är enklare och snabbare att bygga något nytt än att börja renovera.

I kursen vill jag lära trädgårdsägare och -intresserade att se, ta tillvara och utveckla det som redan finns. Att utgå från det som passar platsen, huset och dem själva, i stället för att hoppa på alla nya trender som ständigt presenteras. Trädgården kräver ju tid för att utvecklas och passar illa för trendkänsliga stylingprojekt. Dessutom kommer jag att dela med mig av mina bästa trädgårdstips om ogräsrensning, blommor för alla årstider, fiffiga lösningar mm.

Om du är intresserad av min kurs ska du gå in på Studieförbundet Vuxenskolans hemsida, www.sv.se/sv/Hemsidesmallar/Avdelningar/lundabygden/, där du hittar all övrig fakta.