På utställning med fel ungar?
Iväg till Modernas utställning
Barnens Bästa Biennal i sällskap av två barn, en 2-åring och en
13-åring. Det visade sig inte vara något optimalt sällskap. En
2-åring full med trots och en nybliven, blasé tonåring föll
sannolikt precis utanför den tänkta målgruppen. Så
omständigheterna för att se utställningen var knappast ideala.
Därför kan jag inte påstå att jag verkligen har sett
utställningen, trots att utställningar och konstpedagogik tillhör
mina specialintressen utan snarare ”befunnit” mig i den.
Men att ”befinna sig i” är också ett sätt att uppleva konst
och säger på sitt sätt också något om utställningen.
Insiktstorn och
filmen Le Rond Universel, av
Lisa Jeannin och Rolf Schuurman, var de två verk som jag
verkligen såg och som var odiskutabelt bäst, både enligt mig och
barnen. Upp i det runda tornet, byggt av stående ohyvlade brädor,
ledde en smal, svängd trappa upp till tornets centrum. Här kunde
man titta ner i en ”brunn”, i tornets innandöme. Där brunnens
vattenyta skulle ha befunnit sig, fanns i stället en filmprojektion
som man kunde titta ner på. Filmen visade bland annat tre dansande
ljusklot, vilket i själva verket var lysande jongleringsbollar
filmade uppifrån. En annan smal trappa ledde ned ur tornet.
Filmens berättare, med mikrofon, inne i tittskåpet |
Filmen i tornet var delvis densamma som
visades på väggen intill. I den berättar en leranimerad liten
figur med barnröst om universum, atomer och liknande. Figuren
befinner sig i ett fantasifullt inrett rum och har sällskap av
ytterligare en lerfigur. I en helt annan del av museet visas filmens
inspelningsplats. En miniatyrmiljö uppbyggd i ett tittskåp, i form
av en stor svart låda som man kunde titta in i genom olika kikhål.
Resten av utställningen då? Ja, det
var den jag inte riktigt såg. Jag vet att det ingick fyra grafiska
blad av Matisse, hängda högt uppe på en vägg, en etsning,
Melencolia I av Albrecht Dürer samt två svartvita foton av någon
fotograf. Kanske hade utställningen ett konsthistoriskt perspektiv? Tipsrundan blev inte gjord, 2-åringen
var för liten och tonåringen inte tillräckligt intresserad.
Knippet med ”färgbrickor”
från olika konstverk (man skulle leta upp originalen) hade säkert
varit rolig i rätt sällskap. Allt mycket välgjort och fint.
Men ändå... Jag hade väntat mig
något mer; en större och mer inspirerande utställning. Det finns
ju så mycket spännande konst, både gammal och ny, som kan väcka
nyfikenheten. För förutom Lisa Jeannins och Rolf Schuurmans verk
var det inte någon lockande utställning. Tyvärr. Varken för barn
eller vuxna, tror jag. Och en utställning för barn måste vara
inbjudande, även om man inte är intresserad av tipsrundor eller
skattjakt. Så namnet till trots, barnens bästa biennal var det
inte. Men det kanske kan bli?
Utställningen,vars övergripande tema
var ”Berättelser”, avslutades den 12 januari. Utställningen var
en del i Barnens Bästa Biennal som bestod av 26 olika konstevenemang
runt om i Skåne. Till Modernas utställning hörde även en ambitiös broschyr, som jag inte hade tagit del av
då jag såg utställningen. Broschyren finns att ladda ner som pdf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar