Årets sista skörd

OM det skulle bli snöstorm innan kvällen, och kylskåpet skulle ha råkat var tomt, så hade vi klarat oss ändå. De 3,5 m höga jordärtskockorna har gett riklig utdelning. De kan skördas så länge det inte är tjäle, och det är det inte denna hitintills varma vinter. Grönkålen klarar sig också bra med att stå kvar i grönsakslandet, även när det fryser. Persiljan är fortfarande fin, precis som salvian och rosmarinen. Machésalladen är dessvärre slut, men det beror bara på att C var alltför nitisk när jag bad honom plocka den. Den kallas passande nog även för vintersallad och klarar lätt en riktigt kall vinter, som förra årets. I slutet av våren blommar machésalladen och sätter frön och till hösten blir det nya små plantor. Och så rullar det på. Mycket praktiskt!


Jag har även några extremt hållbara vinteräpplen.Jag vet dessvärre inte vad det är för sort men trädet är gammalt, säkert närmare 100 år. Ibland hänger det äpplen kvar på grenarna fram till våren, såvida koltrastarna kommer åt dem. Ärligt talat så är de mer hållbara än goda, att äta råa i alla fall. Men koltrastarna älskar dem.

Det skulle kunna bli något av det där. En helt ok nyårsdagsmiddag t.ex., om än vegetarisk: grönkålssoppa, jordärtskocksgratäng med salvia och rosmarin samt machésallad (om C missat någon) och någon sorts äppledessert till efterrätt. Helt och hållet med nyskördat från trädgården som bas. Det känns bra. Mitt bondeblod svallar lite extra och jag antar att mina likaså bondska förmödrar skulle le förnöjt i sin himmel. Med eget land klarar man sig på egen hand!