Ett försök till kortfattad rapport
Lördagen den 14 september, Skånes
Konstförening. Sound for Mass Destruction är nummer fem i deras
serie ”Nio föreställningar”. På scen Anne Pajunen och
”Sönderbygd”, alias Olle
Huge och Michael Idehall. Samt ett mindre miniatyrsamhälle med
vattentorn, en fabrik med hög skorsten och diverse andra byggnader
uppbyggda av kex, knäckebröd, träpinnar, papper m m,.
Kraftfull
sång hörs från en dold Pajunen. Långsamt börjar hon framträda.
Först som en svag skugga bakom en tunn pappersvägg, därefter mer
och mer synlig då hon klipper sig ut genom det tunna, vita pappret.
Så börjar hon vandra runt det lilla samhällets byggnader, gruppvis
samlade på provisoriska bord av masonitskivor uppallade på bockar
och dylikt. Acappella-sången är magnifik,
likaså Pajunens kostym: Stor, vit lockperuk full av häckande
fasaner, överdådig kråsskjorta, vita strumpor och en svart kjol
med många praktiska fickor för olika verktyg, gjord av ett par
arbetsbyxor omsydda till kjol.
Så
ger hon sig i kast med rivningsarbetet. Hon angriper den ena
husgruppen efter den andra och får bordsskivorna att vibrera med
hjälp sin sång och den elektroniska utrustning som skapas
vibrationerna. Konstruktionerna är oväntat hållbara och det krävs
många decibel för att få dem att rasa ihop. Effekten är
storslagen; en låg baston mullrar i bakgrunden, i skenet av smålampor, spot'ar
och direktprojektioner sprutar fabrikens skorsten rök, Pajunen
svingar sin hammare och låter sin starka stämma ljuda,
kexbyggnader brakar samman...
Jag
har sett Anne Pajunen förut och uppskattar hennes "barockeri-stil" och experimenterande
med traditionell musik. Se ”Anne Pajunen – med stillsam
rastlöshet”
http://konstasant-bloggen.blogspot.se/2012/06/ljud-och-ljus-rorelse-och-rytm.html.
I lördagens föreställning leker hon med den högkulturella operans
traditionstyngda schabloner. Här i Sound for Mass Destruction är
hon en lekfull men mäktig blandning av Mozarts Stenjätte i Don
Giovanni, och Strauss' Rosenkavaljer. Och dräktens mischmasch av
traditionella kvinnliga och manliga plagg och accesoarer gör Pajunen
till en tvekönad rokoko-dragqueen /dragking. Detta är en
föreställning som är humoristisk, seriös, begåvad och mycket
underhållande!
(c) Foto: Michael Rosenberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar